Kanske

Tråkig.
Tråkig dag.
Tråkig skoldag.
Tråkig.
För en vecka skrev jag ungefär samma sak, men jag är inne i en riktigt tråk period nu. Visst har jag det bra, och det händer roliga saker varje dag, men jag har liksom tappat gnistan lite granna. Så fort jag kommer hem rinner allt bara av mig och det enda jag vill göra är att krypa upp i soffan och titta på film hela kvällen. Men det fungerar ju inte riktigt.
Tisdagar är den värsta dagen. Riktigt lång dag i skolan och avslutningen är typ botten. Jag läser spanska som individuellt val och det gör  ingen annan i min klass. Men det är inte det som är det jobbiga utan det är att jag får läsa det med en annan klass. Det är inget fel på dem men alla känner varandra och umgås ju med varandra hela tiden. Räcker det om jag säger att välkomnandet inte var särskilt varmt?
Så, vad är det för dag idag, jo det är tisdag. En jobbig avslutning alltså och det följer med mig hem. Nu sitter jag här och väntar på maten som förhoppningsvis ska lugna ner min mage lite granna. Annars då? Jag har tvättid ikväll vilket innebär att jag kommer springa upp och ner i trapphuset hela kvällen. En mattebok har jag också. Den ligger där så fint i bokhyllan och pockar på min uppmärksamhet och snart går den inte att ignorera längre. Det är bara det att jag känner mig så kraftlös.
Vart är all den där energin som folk pratar om att man får på våren? Jag ser inte ett spår av den. Det enda jag ser är en oändligt lång väg framför mig och just nu orkar jag bara inte gå. Pust och stön.
Nu piper klockan. Dags att hälla av makaronerna. Kanske blir tillvaron lite bättre med mat i magen. Kanske borde jag lägga mig och vakna på rätt sida. Kanske blir det bättre i morgon. Kanske....
Tråkig.
Tråkig dag.
Tråkig skoldag.
Tråkig.

För en vecka skrev jag ungefär samma sak, men jag är inne i en riktigt tråk period nu. Visst har jag det bra, och det händer roliga saker varje dag, men jag har liksom tappat gnistan lite granna. Så fort jag kommer hem rinner allt bara av mig och det enda jag vill göra är att krypa upp i soffan och titta på film hela kvällen. Men det fungerar ju inte riktigt.

Tisdagar är den värsta dagen. Riktigt lång dag i skolan och avslutningen är typ botten. Jag läser spanska som individuellt val och det gör  ingen annan i min klass. Men det är inte det som är det jobbiga utan det är att jag får läsa det med en annan klass. Det är inget fel på dem men alla känner varandra och umgås ju med varandra hela tiden. Räcker det om jag säger att välkomnandet inte var särskilt varmt?

Så, vad är det för dag idag, jo det är tisdag. En jobbig avslutning alltså och det följer med mig hem. Nu sitter jag här och väntar på maten som förhoppningsvis ska lugna ner min mage lite granna. Annars då? Jag har tvättid ikväll vilket innebär att jag kommer springa upp och ner i trapphuset hela kvällen. En mattebok har jag också. Den ligger där så fint i bokhyllan och pockar på min uppmärksamhet och snart går den inte att ignorera längre. Det är bara det att jag känner mig så kraftlös.

Vart är all den där energin som folk pratar om att man får på våren? Jag ser inte ett spår av den. Det enda jag ser är en oändligt lång väg framför mig och just nu orkar jag bara inte gå. Pust och stön.

Nu piper klockan. Dags att hälla av makaronerna. Kanske blir tillvaron lite bättre med mat i magen. Kanske borde jag lägga mig och vakna på rätt sida. Kanske blir det bättre i morgon. Kanske....
Tidigare inlägg 1.0 | | 1 kommentar |
Upp